Det är så kul att nu få se hur de klippt Sveriges Mästerkock. Vad de tar med och inte. Men det mest spännande är att få höra juryns tankar om min mat i elimineringen. Det är ju första gången jag får höra deras feedback. I onsdags fick jag både ris och ros av juryn för min asiatiska rätt. Men att höra den fick mig att fundera lite. Vem är jag som matlagare? Mischa tycker att jag fortfarande är lite för rustik och Markus hänger på och säger att detaljerna kanske inte sitter. Och vet ni vad? Jag håller med dem helt och hållet. Men jag vill heller inte bli en ”fine dining”-kock. Min matfilosofi är ju precis som de beskriver ”lite ruff i kanterna”. Det är precis det jag står för. Mat ska vara smaskens! Och vad är smaskens? Smaskens är precis det som du som person tycker om, inte mer, inte mindre. I min värld är det att laga rustik mat där du blandar det som du tycker är godast. Korslagda morötter med något skum på eller rök i ballong är inte min grej. (Även om det kan vara kul ibland.)

Och vill ni veta en hemlis till? Det som inte framkommer i TV-programmet är att jag är mycket mer en dessertkock än något annat. Som jag kanske lite väl kaxigt sa på min audition. Min bror är köttkungen men jag är dessertdrottningen.

Så där har ni mig, när det kommer till matlagning gillar jag rustik mat som är lite ruff i kanterna, precis som jag är, och att min starka sida är desserter och bakverk.

Hoppas ni följer min fortsatta resa här på bloggen och på min Instagram @smaskensmederika.